Spår: Ickevålds-aktivism

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Föreställ er att en väg börjat byggas i ert närområde, och att ni vill göra något för att hindra det fortsatta bygget. Ni samlar massor av människor och anordnar en “festival” som ska marschera längs vägen – ni har karnevalkläder, ni har utklädda personer på styltor och hög teknomusik. Figurerna på styltor går i en lång rad, klädda i stora kjolar. Folkmassan omsluter dem. Det är fest!

Det som inte syns är den febrila aktivitet som pågår under kjolarna. Ett antal aktivister döljer sig inuti varje figur! De första har stora borrmaskiner, och gör hål i asfalten. Efter varje kjolklädd figur har hålen hunnit bli större. De sista kjol-aktivisterna planterar sedan träd i dessa hål. Efter sig lämnar festivaltåget ett spår av nyplanterade träd, mitt på vägen.

Jag, Olivia Linander, skulle vilja dela med mig av några upplevelser från mitt “skills track” här på GPS, som handlar om Non-Violent Direct Action, NVDA (ickevålds-aktivism). På samlingarna om ickevålds-aktivism ägnade vi mycket tid åt att utbyta erfarenheter, och tala om vilka utmaningar som finns i våra respektive hemländer och vilken tradition det finns (eller inte finns) av ickevålds-aktivism. Asfalts-aktionen med kjolarna är en av de mest fantasifulla aktionerna jag fick lära mig om.

Vad är ”Non-Violent Direct Action”?

Den här frågan diskuterades länge och väl under Global Power Shift: Vad är non-violent direct action? ”Direct action” är relativt enkelt att definiera (även om det blandades ihop med civil olydnad en del), medan innebörden av ”non-violent” tycktes svårare att komma överens om. Detta är ett ständigt dilemma som möter aktivister, särskilt när olika kulturer möts.

Samtalsledarna gav oss följande definitioner av ”Direct action” och ”Civil disobedience”. Definitionerna kommer från Ruckus Society:

Direct action (aktivism): The strategic use of immediately effective acts to achieve a social or political end and challenge an unjust power dynamic.

Civil disobedience (civil olydnad): Refusal to obey civil laws in an effort to change an unjust governmental policy or legislation.

När vi diskuterade ickevåld och dess innebörd, var den största frågan: Vad är våld? Var drar vi gränsen? Kan det innefatta självförsvar? Våld mot sig själv (t.ex. hungerstrejk)? Förstörande av egendom? Bird-dogging (följ efter/trakassera en makthavare)? De här frågorna ställdes och diskuterades, men vi sökte inga direkta svar eftersom alla i slutändan måste definiera sin aktivism utifrån sitt sammanhang: I den här gruppen återvände deltagarna hem till över 50 olika länder, med en stor mängd olika kulturer.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Stor mångfald

Vi ägnade en ordentlig stund åt presentationer under första dagen, och följande länder fanns representerade (ländernas namn är på svenska/engelska): Sri Lanka, China, Japan, Taiwan, Poland, Egypt, Palestina, Tanzania, Indonesia, UK, Maldives, Germany, Morocko, Hungary, Kenya, Malaysia, Mexico, Tunisia, Brazil, Ukraine, Thailand, India, Nigeria, Pakistan, Iraq, Australia, Ecuador, New Zeeland, Zimbabwe, Filippinerna, France, Jordanien, Turkey, Marshall Islands, Venezuela, Argentina, Sydafrika, Barbados, Ivory Coast, Netherlands, Canada, El Salvador, Vietnam, Georgien, Congo, Senegal, Norge, Spanien, Colombia, Bangladesh, Ghana, Zambia, Micronesian islands – och så Sverige! Bilden här är dock från en europeisk diskussion om vilka traditioner av ickevålds-aktivism vi upplever i vår region.

Det blev genast en skön stämning i den stora mångkulturella gruppen. Här är en härlig video vi tittade på, som sätter fingret på känslan jag behöll under resten av våra träffar:

Målsättning

1.     Fördjupa vår förståelse för icke-vålds aktivism: Dess filosofi, historia, strategier samt politisk kontext i olika delar av världen.

2.     Ökad koordinerad  användning av icke-våldsaktivism som en strategi för förändring.

3.     Bygga det självförtroende som behövs för att planera och genomföra icke-våldsaktioner.

4.     Lära oss om ett antal exempel på typer av icke-våldsaktivism, som vi sedan kan använda på hemmaplan. 

Strategi

Vi hade en intensiv och givande session om kampanjstrategi. Francis från Greenpeace höll i den, och inledde med att säga att “Campaigning is the art of changing what is possible.” 4 steg han menar kan leda fram till en framgångsrik kampanj:

– What do we want to change? (Campaign objective)
– Who can make the change? (power analysis)
– What will make them change? (tactics)
– How do we say it? (the campaign itself)

Varje steg bör genomarbetas noggrant för att kampanjen ska kunna nå sin fulla potential.

Metoder

Det finns många olika sätt att gå tillväga för att åstadkomma det vi vill, och vi talade om tre ickevåldsmetoder.

1: Non-violent protest and persuasion.
T.ex. att hänga upp en banderoll på en byggnad eller att gå i en demonstration.

2: Non-cooperation.
Liknar civil olydnad. Du väljer helt enkelt att inte samarbeta. T.ex. bojkott ocholika typer av strejker.

3: Non-violent intervention.
T.ex. att ställa sig i vägen för ett bygge, att förstöra vapen i en vapenfabrik, att ockupera en plats.

Även en fjärde typ nämndes ibland, nämligen Creative solutions: T.ex. stadsodling, kooperativ av olika slag och off-grid housing.

Tillfällen att agera

I varje orättvist system finns ”points of potential”: Orättvisor som sker, som utgör tillfällen att agera. Våra samtalsledare radade upp fem stycken:

Point of production: Skadliga produkter tillverkas
Point of destruction: Resurser extraheras, föroreningar släppt ut, natur förstörs.
Point of consumption: Där produkterna når konsumenten
Point of assumption: Där sociala normer uppstår och upprätthålls
Point of decision: Där framtidsplaner avgörs

Vilken typ av aktion du väljer beror på vilken av dessa instanser du vill påverka.

Stories

Här följer berättelser om två enormt välkoordinerade aktioner, som krävde mycket förarbete, samt en enklare aktion, som krävde fantasi och några få volontärer.

Hanna Strange, USA
I samband med Olympiska spelen i Kina (2008) uppmärksammade aktivister jorden runt Tibets situation. Hanna deltog i ett banner hang på Golden Gate-bron i San Fransisco. Sju personer, varav tre var studenter, klättrade upp ovanför bron med två enorma banderoller som löd ”One world, one dream” och ”Free Tibet”. Hanna fick ett telefonsamtal från en annan Tibet-engagerad person, som frågade henne om hon kunde tänka sig att ”ställa upp på något stort framöver”, men som inte kunde berätta detaljer om vad det innebar innan hon visste om Hanna skulle ställa upp. Hon valde att ställa upp, och berättade för oss att hon aldrig klättrat förut – de därpå följande sex månaderna låg hon och de andra i hårdträning för klättringen. Att klättra upp på Golden Gate-bron är ingen liten sak, och massor av tung utrustning behövde tas med upp. Det hela innebar enorma risker för aktivisterna, eftersom de inte visste om de skulle arresteras som terrorister eller ”vanliga brottslingar” när de kom ner från bron. Lyckligtvis blev det det senare (terrorist-stämpling i USA är oerhört förödande för den som drabbas), och aktionen fick stor medial uppmärksamhet.

Mehmet McMillan, USA
Exxon är världens största petroleum-företag. Som vi vet är olja inte direkt något bra, och därmed är detta företag en väldigt destruktiv samhällsaktör. Just vid denna tid hade de gjort något extra katastrofalt, men jag minns tyvärr inte vad det handlade om. I Dallas i USA bestämde sig Greenpeace för att genomföra en stor aktion mot deras huvudkontor, då ett styrelsemöte skulle ske på plats. Mehmet var med och planerade aktionen, bland annat som scout, dvs han tog sig in på området i förväg för att kontrollera avstånd och terräng med mera. Området var en inhägnad parkliknande yta, med en huvudentré och en bakentré för leveranser etc. Mitt på området stod den stora byggnaden som innehöll huvudkontoret, med en glaskupol överst där styrelsemötet skulle äga rum. Aktionen bestod av tre delmoment, praktiskt taget tre skilda aktioner på området: Den första bestod av att två lastbilar körde fram för att blockera ingången till området. Här var ett stort antal personer upptagna med att ockupera dessa lastbilar så att ingen kunde flytta dem. Samtidigt tar sig 11 aktivister, utklädda till tigrar, in på området bakvägen. Tigrarna var en maskot för Exxon i en reklamkampanj de hade då. Tigrarna rusar omkring på området, i skogen samt i en båt på en damm. Några av dem har klätterutrustning och klättrar upp på byggnaden, mot styrelserummet. Det tredje som sker är att tre limousiner kör in bakvägen, fyllda med personer iklädda kostym och med portföljer. De tar sig in i byggnaden för att iscensätta en arrestering av styrelseledamöterna. Det tar väldigt lång tid för vakter och poliser att hitta och identifiera alla inkräktare. Det roligaste var att när poliserna arresterade tigrarna, lade dem på marken och visiterade dem, filmade media det från helikoptrar. En av vakterna på företaget insåg att det skulle se ut som att företagets maskot arresterades, dvs att poliserna häktade företagsrepresentanter, och sa åt alla poliser att genast ta av aktivisterna sina dräkter. Detta hade dock aktivisterna förutsett, och därför hade de inga kläder alls under dräkterna. Vilket innebar att poliserna helst lät dem behålla tigerdräkterna på! Därmed fick aktivisterna ut det bildbudskap de ville i media.

Shweta Narayan, Indien
Shweta är mycket engagerad kring Bhopal-katastrofen och dess efterverkningar, en giftig katastrof orsakad av företaget Dow Chemicals för snart trettio år sedan. De arrangerar ständigt nya aktioner på plats i Indien, för att uppmärksamma människor på situationen samt kräva handling från de ansvariga makthavarna. Handling som gång på gång uteblir. Shweta berättade om en väldigt finurlig aktion hon varit med och genomfört. I Indien är många människor vidskepliga. På spårvagnar och tunnelbana kryllar det av stickers i olika tappning som säger ”Vill du lära dig om din framtid? Ring det här numret: xxxxxx”. Så aktivisterna bestämde sig för att trycka sina egna stickers. De innehöll samma uppmaning som alla andra stickers, men telefonnumret var numret till Dow Chemicals kansli, och man uppmanade folk att lämna kodordet ”Bhopal”. Sedan var de några stycken som gick runt en dag och satte upp dessa stickers. Dow Chemicals blev så nedringda av människor som sa ”Bhopal”, att de var tvugna att byta telefonnummer, och alla papper och visitkort med det gamla numret fick bytas ut – en enorm kostnad och framför allt omständigt att genomföra. Fyndigt, tycker jag!

Roller

Att genomföra en aktion kan vara ett stort jobb (som i de personliga berättelserna ovan), och i de fall då risker finns (att skada sig, att bli påkommen, att bli arresterad etc) krävs mycket grundliga förberedelser. Följande roller kan ditt team behöva inkludera:

Påhittare: Kreativt gäng som så att säga uppfinner aktionen. 
Logistik:
Hålla koll på platsen (avstånd, terräng mm). Ordna med transporter. Hålla koll på tidsplan. Utföra scouting, dvs ta reda på allt som behövs om området i förväg. Ordna med eventuella tillstånd. Risk assessment.
Kontaktperson: Se till att nå ut till allierade och organisationer.
Media
: Någon utanför aktionen som har hand om presskontakt. Håller koll på att rätt budskap går ut, och att det passar media.
Aktivisterna: Personerna som utför den planerade aktionen
Aktivist-supportrar: Vid en riskfylld aktion behövs uppbackning på plats.
Poliskontakt: Om aktionen är olaglig behövs någon som tar på sig att snacka med de vakter/poliser som dyker upp.
Advokater…

Slutligen, en fråga till dig som medkämpe: Vad är ickevålds-aktivism för dig? Dela gärna med dig av dina tankar, och egna erfarenheter i Sverige eller annorstädes, i kommentarsfältet.

Spår: Media och kommunikation

Här kommer en sammanställning av vad jag, Lovisa, fått lära mig på spåret om media- och kommunikation.
Innehållet för inlägget är organiserat enligt listan nedan:

1. Mål
2. Workshops och lärdomar
3. Personliga lärdomar
4. Resursmaterial

Hoppas du finner det givande! Välkommen att kontakta mig för frågor (lovisa@powershift.se). Jag kommer att länka det arbetsmaterial vi använde på dem olika workshopen så fort jag får tag i materialet digitalt. Under punkt 4 – Resursmaterial, finns redan en del kompletterande läsning och länkar. /Lovisa

1. Mål

Målet med mediaspåret och konferensen är att förbereda oss för Fas 2 och introducera oss till olika mediastrategier. En del av spåret är tänkt att ägnas åt berättarfärdigheter och hur man kan kommunicera bättre genom att använda personliga skildringar. Då media ser olika ut i olika länder, är ett element under spåret att dela med sig av sina erfarenheter. Parallellt med mer teoretiska mediafärdigheter, fanns det även en grupp som ägnade sig åt mer praktiskt arbete och som dokumenterade stora delar av konferensen, samt filmade porträtt på olika deltagare.

2. Workshops och lärdomar

2.1. Storytelling – Berättande

IMG_5768

“Historier har något djupt mänskligt som går att förstå” säger Heater från million person project som leder oss igenom passet – story telling – som handlar om styrkan i att använda egna berättelser vid kommunikation. Nu är det dags att gräva inåt och utforska samt formulera vår egen historia om varför vi är där vi är och varför vi gör det vi gör. Sedan går vi även in på konceptet om public narritive dvs. hur man med berättelser kan hålla starka tal som lyssnaren kan relatera till.

Då ex. en politiker håller ett tal är det lätt att vi människor bygger upp fördomar som: du har ingen aning om vad du pratar om, du har inte upplevt i närheten av de saker jag gått igenom, du bryr dig bara om pengar och makt, etc. Fördelen med att berätta något personligt om sig själv, är att många av dessa fördomar kan raderas bort innan dem ens hunnit dyka upp. Egentligen är det här att berätta historier en uråldrig mänsklig teknik. Kraften i berättande har används bl.a. av Marchall Gants, en professor på Harward som var väldigt betydelsefull för den afro-amerikanska rörelsen. Gants jobbade under den tiden med en ung man vid namn Barack Obama som sedan dess använt sig flitigt av berättande i form av public narrative.

“Kärlek har praktiserats så flitigt i våra nära relationer, nu är det dags att praktisera det även till folk vi inte känner.” Heather

2.2.1 Livskarta – Vilken är din historia?

IMG_5767I detta första steg ritade vi ner vår livshistoria från att vi föds, som markerar ut de viktiga händelserna i våra liv som lett oss fram till där vi är idag. Varje bild/händelse kan också märkas ut med hur man kände sig då, med hjälp av en glad eller ledsen gubbe t.ex. Viktiga punkter att få med i sin berättelse är:

  • viktiga människor (t.ex. förälder, lärare, vän)
  • betydelsefulla platser (t.ex. mormors hus, spirituellt hus, naturområde)
  • centrala händelser (t.ex. vändpunkter, något känslomässigt rörande, skada, framgång)

Historier är specifika, de beskriver precist tidpunkt, plats, situation, humör. färg, ljud, material och smak. Desto mer detta kan kommuniceras, desto lättare är det att engagera andra.

2.2.2. Public narrative – Berättelse för förändring

De tre huvudelementen i att hålla tal om förändring utifrån berättelsetekniken public narrative, är följande:

I. Berättelsen om sig själv (Story of self)

II. Berättelsen om oss (Story of us)

III. Berättelsen om nutiden (Story of now)

I. I delen Story of self, används livskartan och sin berättelse om sitt liv med fokus på de värden och erfarenheter som lett till att man jobbar där man gör idag. När kom du i kontakt med ämnet i fråga och varför? Delge vändpunkter, utmaningar/hinder, osäkerheter, val, motgångar och framgångar i din resa.

II. Story of us handlar om att berätta historien om en större grupp människor, ofta lyssnarna, och hur de är betydelsefulla i berättelsen om dig själv. Målet är att inge hopp och skapa en känsla av samhörighet mellan individerna i gruppen och mellan dig som talarna och lyssnarna. Berättelsen om oss kan handla om något som vi tillsammans redan genomgått, utmaningar vi mött och framgångar vi uppnått.

III. I den avslutande delen Story of now, beskrivs varför det är så viktigt att förändra något just nu och vilka som gynnas av att vi här och nu tar tag i problemet. Här är chansen att berätta vad du jobbar med just nu, vilken taktik du har, hur man kan bli involverad. Viktigt är också att beskriva den vision som du har för världen och med just denna plan, samt att lyfta upp vad som skulle hända om alla som lyssnade engagerade sig. Heather betonade betydelsen av att lyfta upp en specifik förfrågan (möjligen kan fler än en lyftas upp) som tydligt uttalas och som är lätt för lyssnaren att förstå. Avslutningsfrasen är viktig och ett tips är att använda ett kraftfullt citat.

2.2 Mediatips

Tips från en av deltagarna som själv är journalist i Italien:

  • Journalister gillar “hårda nyheter”, dvs. tydliga event och händelser.
  • Hitta och kontakta journalister som följer det ämne som din nyhet berör. Läs på om reportage/artiklar som journalisten tidigare gjort.
  • Journalister gillar även när det är enkelt för dem att rapportera och ett Press-kit (mer om det nedan) är typiskt välkommet.
  • Något som lockar är unika, på-djupet-historier där journalisten bjuds med på något exklusivt. Ex. att bli inbjuden på en tur till en gruva i kombination med intervjuer med familjer i drabbade områden.
  • Tänk utanför lådan när det kommer till vad media är, kanske finns kanaler som du ännu inte övervägt.
  • Ha ett enkelt budskap när det kommer till kampanjer och åsikter.
  • Gällande pressmeddelandet så gör titeln 90 % av meddelandet. En smart, kort, tydlig, gärna lite humoristisk titel, ökar sannolikheten att fånga journalisters intresse.

 

2.3 Media på aktioner

Verktyg att börja med är “Power-mapping” (maktkartläggning) där man identifierar de nyhetsmedier och mediakanaler som finns i landet och placerar dem på en tvådimensionell karta. I vertikal riktning placeras de medier med stor räckvidd högre upp och de med låg räckvidd lägre ner. Horisontellt är de medier som är motståndare till aktionen till höger och de som håller med oss i aktionen till vänster. På detta sätt fås en överblick över vilka medier som är mest logiska att lägga energi på att nå ut till och hur lätt det är att få komma fram i dessa medier.

Exempel på en aktion som attraherat media:

– Protesten emot XL-pipeline utanför Vita huset där nästan 50 av de välklädda demonstranterna i varierande åldrar blev arresterade.

Styrkor och svagheter med aktioner ur ett mediaperspektiv

Styrkor

Svagheter

  • Kreativt event
  • Extraordinärt event
  • Att ta dit externa, oberoende människor som kan uttala sig i media.
  • Press-kit
  • Locka med kändisar
  • Stort antal deltagare
  • Användningen av nyckeldagar och länka till andra händelser
  • Oväntad typ av demonstranter
  • Stor diversitet av demonstranter
  • Starkt tydligt budskap
  • Personifiera aktionen
  • Drama/Skandal
  • Dålig timing, ex. dåligt väder
  • Inte ha bilder, filmer – press-kit
  • För lågt deltagande i aktionen
  • Dålig timing, ex. dåligt väder
  • Inte ha bilder, filmer – press-kit
  • För lågt deltagande i aktionen

Tabell 1. Listan ovan bygger till stor del på spårdeltagarnas input.

 

Press-kit

  • Underlättar arbetet för journalisten och bör innehålla följande material tryckt eller digitalt material till pressen. (Antar att de föredrar digitalt eller både och)
  • Foton av de arrangörerna samt biografi av dessa
  • Pressmeddelande med tydlig information om eventet
  • Foton och/eller videor
  • Information om de sociala medierna som används
  • Logo
  • ”infographics” som kan användas (pdf-format)
  • Färdigskrivna citat
  • Information om ev. kändisars deltagande
  • Deltagandet på aktionen

2.4. Kampanjstrategi

Receptet för en kampanj följer:

  • Mål/vision (objective/vision)
  • Budskap (message)
  • Maktanalys (power analysis)
  • Strategi (tactic)

Kampanjstrategi

SMART-verktyget som kan användas för mål och strategi

S: Specific

M: Measurable

A: Achievable

R: Realistic

T: Time-bound

Kriterier för strategier:

  • taktisk
  • tidsenligt
  • inom resurserna
  • kommunicerar budskap
  • attraherar media
  • sätter press på målgruppen
  • leder till rekrytering och utveckling
  • bygger upp momentum över tid

Utmaningar

  • Engagemang och passion för frågan
  • Tidsenlighet
  • Prioriteringsfråga
  • Övervinneligt
  • Fråga som känns vitt och brett samt på djupet

Anger hope action

Figur 2. Var medveten om stegen till handling, identifiera vad som får människor att känna hopp.

Maktanalys

Analysera målgrupp (såsom beslutsfattare och makthavare)

  • Vad motiverar dem?
  • Hur starkt stöd har dem?
  • Hur ser deras ekonomi ut?
  • Uppdragsgivare eller drabbade människor
  • Allierade
  • Motståndare

Ex. på Maktplansanalys (Force field analysis) för kampanj mot kolkraft i Egypten

+

  • Kreativitet
  • Mobilitet
  • Hälsorganisationer
  • Samhällsomsorg
  • Cementindustrin
  • Kolinvesterare
  • Presidentens kampanj för kortsiktig inställning
  • Cementindustrin
  • Kolinvesterare
  • Presidentens kampanj för kortsiktig inställning

Tabell 2. Identifiera vad som behövs för att få mer makt, ex. neutralisera motståndarnas argument.

2.5 Inramning (Framing)

Inramning formar synsättet på den historia som framförs. Den formar förståelsen för de strukturer och gränser som definierar åsikter och makt, nämligen förståelsen för information, erfarenheter och budskap.

Slaget om berättandet

Under stycket om berättande (story telling), framhävdes styrkan i att förmedla ett budskap med berättelser. För att lyckas med sin kampanj är det idé att analysera såväl sin egen som oppositionens historia och dess grundläggande antaganden. Ofta är grundantaganden i våra historier våra kärnvärden, medan motståndarna ibland har ganska motstridiga och svaga antaganden. Genom att bryta ner motståndarnas historia och inramning kan man avslöja dolda agendor och/eller svara med alternativa kontrasterande visioner för framtiden.

För att analysera berättandet tittar vi närmre på vilka element såväl vår egen som vår motståndares historia bygger på:

  • Konflikt – Hur ramas problemet in? Mellan vem eller vad är konflikten? Finns det några ”onda” eller ”goda” karaktärer? Vad står på spel?
  • Karaktärer – Vilka är de specifika offren? Vilka berättar historien? Talar de för sig själv eller för någon annan deras talan?
  • Bildspråk Vilka kraftfulla bilder framkallar historien? Är dessa relevanta metaforer, symboler eller expempel som gestaltar berättelsen?
  • Antydningar – Hur kan man ana historiens utveckling under berättandet? Vilken vision frammålar berättelsen för om konflikten kan lösas?
  • Antaganden – Vilka är de outtalade antagandena? Vad måste lyssnaren tro för att acceptera historien? Vilka värden reflekteras i historien?

Dramatriangeln

Dramatriangeln

Figur 3. Dramatriangeln för vår och våra motståndares berättelse synliggör två olika världsbilder och möjliggör användandet av en kommunikationsstrategi som kan ändra rollfördelningen.

Karaktärerna i såväl vår egen som vår motståndares historia tenderar att innehålla tre specifika roller: Hjälte, Skurk och Offer.  Vilka karaktärer som får vilka roller beror helt vems historia som berättas. Genom att identifiera dessa roller och undersöka skillnaden mellan de två rollframställningarna, kan maktstrukturerna i berättelserna analyseras. Detta verktyg används för att se huruvida en kommunikationsstrategi kan läggas upp för att ändra om maktförhållandena. Exempel på en kampanj med syftet att förflytta människor från rollen offer till hjältar, är invånarna på Stilla Havs öarna och deras kampanj: ”We are not drowning, we are fighting!”


F.R.A.M.E.S. – hur man skapar ett effektivt budskap

F: Frame the issue (Inramningen av frågan)

Beskriver ramen vårt budskap och definierar förutsättningarna för frågan? Stärker den visionen och de värden som vi vill framföra? Inramning handlar om att definiera problemet, de som påverkas och vilka lösningar som vi förespråkar. Kommunicera varför vi gör vad vi gör snarare än hur vi gör det.

R: Reframe opponent’s story & Reinforce our frame (Ändra inramningen för motståndarnas berättelse och stärk vår egen inramning)

Att ändra inramning betyder att ändra förutsättningarna för debatten. Belyser budskapet felaktiga antaganden från motståndarna eller ändrar om rollerna för de ingående karaktärerna (hjälte, skurk, offer)? Se till att vårt buskap inte bara återupprepar motståndarnas inramning.

A: Accessible to the audience (Tillgänglig för målgruppen)

Budskapet ska alltid vara faktariktigt med det kan behövas skräddarsys. Definiera specifikt till vem vår berättelse riktar sig. Skräddarsy meddelandet så att det språkligt, sammanhangsmässigt, värdegrundsmässigt passar målgruppen och hitta rätt människor för att kommunicera buskapet.

M: Meme (fritt översatt: kapsel)

En kapsel (meme) är ett stycke information som lätt återupprepar sig själv i samhället såsom en idé, slogan, melodi, ritual eller symbol). Budskapet måste vara minnesvärt, enkelt att sprida och lättbevarat. Undersök hur vi kan kapsla in vårt meddelande i en symbol, slogan eller metafor som fångar essensen. Finns det någon redan existerande kapsel (meme) såsom ett ordspråk eller välkänd idé som vi kan referera till eller göra om?

E: Emotional (Känslomässig)

Människor börjar inte agera p.g.a. presenterad statistik. Ett effektivt meddelande talar till människors inre värden och har en känslomässig inverkan. Känslomässig inverkan kan uppnås genom att göra budskapet så konkret och verklighetsanknutet som möjligt, ibland kan det handla om att lyfta upp rätt symboliska detalj. Känslor såsom hopp, glädje, ilska, frustration och sorg kan vara känsloteman att trigga igång. Humor kan underlätta ett buskaps spridning, så länge det inte undergräver allvaret i frågan.

S: Simple & Short (Enkel & Kort)

Få fram kärnan i buskapet utan att förminska det. Vilka är de viktigaste poängerna vi vill göra och varför är dessa viktiga för åhörarna? Stycken sprids inte men däremot uttryck. Det är bättre att det är vi som tolkar och kokar ner vårt budskap än att någon annan gör det.

2.6 Att prata med media

 Ha kontroll

Läs på i förväg och fråga vem reportern är, deras ingång och vinkling. journalisten om vilken historia som jobbas på och vem hen har pratat med. Rätta till falska antaganden genom att ändra inramningen.

Besvara inte bara frågor utan framför och upprepa gärna ditt buskap oavsett vilka frågeställningar som uppkommer. Tappa inte bort meddelandet intervjun utan slappna av eller försök verka avslappnad. Försök vara artig men bestämd och använd ett tillgängligt språk.

Förberedelser

  • Skriv ner dina tre huvudbudskap som är de mest viktiga punkterna att framföra. Var väl insatt i dessa och hur vi vill framföra det.
  • Förbered dig för de uppenbara frågorna som kommer ställas.
  • Förutse de svåraste frågorna och de argument som kan komma att användas emot dig och förbered svar på tal.
  • Öva i förväg och träna på att formulera buskapen och besvara frågorna.

Inramning

Berätta inte hur vi jobbar utan varför, fokusera på värdena. Strukturera upp budskapet i:

  1. Problem
  2. Lösning
  3. Handling

Bemöta frågor

Då du får en fråga som inte går i linje med vad du vill svara på, och som mest främjar journalistens agenda eller vinkling, kan du använda ABC-strategin:

A: Acknowledge the question (Erkänn frågan)

B: Bridge back to our (överbrygga tillbaka till vårt…)

C: Content (budskap)

Det är viktigt att alla tre steg är med i processen, annars riskerar du att framstå som otrevlig och arrogant. Överbryggningar kräver träning och ett tips är att i förväg öva intervjusituationer med hjälp av rollspel.

Exempel på effektiva överbryggningar är:

” Jag hör vad du säger, men jag tror att den viktigaste frågan är…”

” Det är ett synsätt, men vi måste se hur det passar in i ett större sammanhang…”

” Det är en fråga men jag tycker att den största frågan egentligen är…”

”Jag hör dig, men anledningen till att jag är här är…”

Om du inte vet svaret på en fråga, be att få återkomma. Det är helt ok att inte kunna svara på allt, men ett svar i stil med ”inga kommentarer”, kan verka misstänksamt.

Var lämplig att citeras

Uttryck din koppling till frågan och tänk gärna i förväg ut lämpliga starka buskap som enkelt kan citeras. Ha en biografi redo då pressen ofta frågan om namn, ålder och bakgrund.

Koppla till lyssnarna

Identifiera lokala exempel och relatera till verkliga exempel för att involvera lyssnaren, läsaren eller tittaren. Förmedla de fördelar som finns med kampanjen du driver snarare än att moralpredika mot ett nuvarande beteende.

 

3. Personliga lärdomar

Ett försök till att sammanfatta några av de punkter som jag främst kommer att ta med mig från mediaspåret är:

  • Att man inför varje kampanj bör ta fram flera olika slags inramningsförslag och retoriska upplägg, för att sedan välja ut den bästa. (ex. Billigare kollektivtrafik för ungdomar. Inramningsförslag: Medborgarrättighets-retorik, Föregångsretorik för staden, Teknikretorik, Förverkligande-retorik utifrån ungdomsperspektiv (unga reser av en anledning, såsom studier, ökat lärande, sociala ärenden osv.). Förverkligande-retoriken vann och inramningen blev att satsa på unga, ungas utveckling vilket är en viktig nutida och framtida samhällsbyggande satsning)
  • * Om du vill att människor ska bygga båtar för att komma ut på havet, lägg inte energi på att uppmuntra dem igenom varje delmoment i processen att bygga en båt. Fokusera istället på att framkalla en enorm och innerlig längtan till att få se havet. *
  • Vikten av en stark, betydelseful kapsel (meme) som sätter sig.
  • Styrkan i att använda personliga historier vid kommunikation och hur värme och förståelseskapande i nära relationer kan skalas upp till att innefatta även publik kommunikation.
  • Att det för att lyckas med kommunikation och media är viktigt att sätta sig in i hur ”motståndarna” respektive medierna tänker, fungerar, värderar och kommunicerar. Med denna kunskap kan retoriken formas så att budskapet lättare kommer fram.
  • Vid närmande och insäljning till en mediekanal, Se till att din nyhet kan passa in i det format som medierna använder sig av.
  • Att överbryggning till den huvudpoäng som man själv vill göra är en viktig färdighet att behärska vid intervjuer.
  • Att rubriken i ett pressmeddelande är oerhört betydelsefull.

 

4. Resursmaterial

Mer material från mediaspåret kommer att komma upp digitalt. Än så länge kan du kolla in länkarna nedan.

Berättande taktik:

Storybasedstrategy.org

Millionpersonproject.org

 

Kampanjstrategi

Plantowin.net.au

Changeagency.org

Skriva pressmeddelande

www.foe.co.uk/resource/how_tos/cyw_64_press_release.pdf

Workshopledning

Seedsforchange.org.uk

PHASE 2

Nu har alltså sex svenskar deltagit i Phase 1 av Global Power Shift, en sammanstrålning av 500 personer i Istanbul. Här på bloggen har ni kunnat följa dem på plats i Istanbul: Teamet har fått många imponerade kommentarer över valet att tillbringa ett par timmar varje kväll med att sammanfatta dagen tillsammans och hålla er medkämpar uppdaterade på hemmaplan. Det vill vi fortsätta göra här på bloggen! Nu är det nämligen dags för oss alla att pusha för ett ”power shift” tillsammans med klimatkämpar i hela världen. Det här inlägget handlar om Phase 2 – vad innebär det och hur kan du vara en del av det?

GPS-Phase-2-Call

Phase 1 & 2

Phase 1 fungerade som en inspark inför Phase 2. Sammanfattningsvis innebär Phase 2 en våg av klimatmobilisering under 2013-2014. Phase 2 är huvudsaken med Global Power Shift, medan Phase 1 var sammanstrålningen och inledningen inför den klimatvåg vi nu tillsammans kan sätta igång.

Phase 2 är en tidsperiod framöver då vi stärker och bygger en lokal, nationell och global klimatrörelse. Global Power Shift har många visioner och innebörder: En är att ena alla klimatkämpar jorden runt i en rörelse, för att göra oss starkare – något starkt och enat ska dölja sig bakom uttrycket ”klimatrörelsen”. En annan vision är att samla, utbilda och inspirera för effektiv (lokal eller globalt koordinerad) ickevåldsaktivism. Ytterligare en är att etablera Power Shift-sammankomster i fler länder jorden runt, för att sprida ringar på vattnet vad gäller både kunskap och inspiration.

Med på noterna är stora organisationer som Greenpeace, Jordens Vänner, Avaaz.com m.fl. Men framför allt är många individer redan med: Varje timmar joinar nya människor världen över Global Power Shift genom att skriva under GPS pledge. Att skriva upp sitt namn där innebär följande, vilket också sammanfattar 350.orgs ambitioner med Phase 2:

I pledge to shift the power in 2013 and beyond. As part of a Global Power Shift, I’ll unite with others across my country to help grow the movement that’s necessary.

Vad kan jag göra?

Det första du kan göra är att skriva under ovan nämnda Global Power Shift Pledge. Nästa steg är helt enkelt att uppfylla den på det sätt du vill. Det kan röra sig om planer du redan haft länge, eller helt nya visionära planer! Här följer en rad exempel på vad som kan ingå i Phase 2:

– Du kan anordna träffar (allt från en trevlig liten fika till ett stort event) för att informera, inspirera, engagera människor. Antingen för att slussa in nya människor i rörelsen, till att stärka deras redan befintliga engagemang och inspirera till nya tag.

– Du kan delta i träffar som redan är planerade, för att dela med dig av din kunskap och energi till övriga engagerade. Ett sådant event som sker i direkt anslutning till Global Power Shift är Power Shift Sverige den 6-8 september, där bl.a. hela Istanbul-teamet kommer att finnas på plats.

– Du kan driva eller hjälpa till med en kampanj som handlar om klimat- och rättviserelaterade frågor. En stor kampanj som kommer att köra igång snart i Sverige, till följd av sammankomsten i Istanbul, är Fossil Free Sweden.

– Du kan fortsätta engagera dig i frågan på det sätt du redan gör, och fortsätta inspirera människor genom ditt engagemang. Du är en del av Global Power Shift genom att bidra på ditt sätt – vare sig det gäller politiskt engagemang, livsstilsförändringar eller något helt annat.

– Du kan engagera dig som (ickevålds-) aktivist på olika sätt. Eller aktivera dig i en organisation som redan finns (de som var representerade i Istanbul var PUSH Sverige, Fältbiologerna och Saminuorra men det kan handla om vilken organisation som helst som jobbar med dessa frågor! Tillsammans är vi starka!).

– Du kan på alla möjliga sätt sätta press på dina politiska representanter om att växla kurs mot ett 100% demokratiskt förnybart energisystem, och t.ex. arbeta för demokratisk representation av de grupper i samhället som inte hörs idag.

– Du kan sprida kännedom om Global Power Shift och klimatrörelsen.

Vill du komma i kontakt med Phase 1-teamet, för mer information, stöd eller kontaktförmedling, kika under fliken Kontakt :)

Istanbul-teamet framöver

Under sommaren kommer deltagarna från Phase 1 (Lovisa, Jannie, Olivia, Mattias, Johanna, Alva) att skriva sammanfattningar här på bloggen av sina skills tracks/spår. Detta innebär att Lovisa kommer skriva om Media och Kommunikation, Jannie och Mattias om Kreativ aktivism, Olivia om Ickevålds-aktivism, Johanna om Digital Campaigning och Alva om Policy. Det är ett försök att delge alla på hemmaplan vad som sades och gjordes på plats i Istanbul, och därmed möjliggöra en ännu starkare klimatvåg (Phase 2) i Sverige!

Utöver det återgår deltagarna till sina tidigare engagemang, stärkta och med ny inspiration och idéer samt ett stort globalt kontaktnät. Kampanjen Fossil Free Sweden växer redan fram ur Global Power Shift, och kommer inte kategoriseras under någon svensk organisation som det ser ut i dagsläget. För att följa framväxten av den kampanjen framöver, och själv bidra, håll koll/kontakt här på bloggen! Fossil Free är helt klart ett försök att förflytta makten (men främst trovärdigheten och respektabiliteten) från fossilindustrin, som ju är en enormt destruktiv samhällsaktör.

fossil-free-booklet-cover2

Let’s shift power!

Dag 6 – Diren Gezegen!

Så var det dags för sista dagen på Global Power Shift. Sista gången vi traskade promenaden mellan sovhusen och mötesbyggnaden i stekande morgonvärme. I matsalen höll alla bord och stolar som bäst på att stökas undan inför det som skulle bli «det globala minglet». Alla regioner samlades för att diskutera några sista planer för fas 2 i Global Power Shift. Dessutom sammanställde vi de olika ländernas aktiviteter och kampanjer på stora affischer som sedan sattes upp runtom i den stora matsalen. Likadant gjorde såklart alla andra regioner vilket tillsammans gjorde en riktigt festlig översyn över fas 2 globalt.

På de europeiska mötena har det också diskuterats mycket kring hur vi egentligen ska organisera oss. Global Power Shift går ju ut på att utbilda och stärka klimatkämpar som sedan ska åka tillbaka till sina länder och fortsätta kampen där. Något som är bra men också kan uppfattas som ganska toppstyrt. Detta har rört upp känslor hos en del som uppfattar det som stick i stäv med vad gräsrötterna vill på lokal nivå. Även om det fanns mycket litet utrymme för den typen av diskussioner under konferensen så är det helt klart intressant. Som en följd av de diskussioner fick facilitatorerna från 350.org hjälp av några av deltagarna med att planera och facilitera passet på lördagen. Däribland vår egen Olivia som förde oss igenom det hela med stor proffs-faktor.

När vi minglat runt ett tag och spanat i de olika ländernas idéer (som sträckte sig från att stoppa Keystone Pipeline till att ordna internationella läger) samlades vi återigen i de regionala grupperna för att sedan gå till den stora avslutningsceremonin. Den bestod i princip av detta:

  • En massa tack till höger och vänster följt av applåder
  • Dans till den svängelisvängiga 350-sången (http://www.youtube.com/watch?v=a6Nd0VUP79g)
  • Vacker skönsång av Nkosi Sikilele Africa, Sydafrikas nationalsång, tillägnad Nelson Mandela
  • Krigardans från Stilla Havs-öarna
  • …och mycket mer såklart!

Kort sagt, rackarns underhållande och kul att se alla dessa människor samlade tillsammans på det överskådliga sättet en sista gång.

För sedan govänner så bar det av till…

DEMONSTRATIONEN!

Oh yes! Turkiet har seglat upp som en av de stora utsläpparna och regeringen verkar inte visa något intresse av att ändra den situationen. Just nu planeras 50 nya kolkraftverk och gruvdriften är på framfart. Det är många som menar att demonstrationerna vid Gezi-parken och Taksim-torget i Istanbul delvis springer ur lokala demonstrationer mot den senaste tidens exploateringar runtom i landet.

Det var just dessa kolkraftverk och exploateringar som vi demonstrerade mot. Miljöorganistioner och personer hade åkt från Turkiets alla hörn och tillsammans med 500 GPS-deltagare blev vi ett mäktigt tåg som gick genom Istanbuls asiatiska del. Under parollen «Diren Gezegen» fritt översatt «motstånd för planeten» gick vi med plakat, banderoller, trummor, dans och slagord från världens alla hörn. Det anspelade såklart på parollen för revolten de senaste veckorna «Diren Gezi» – «motstånd för Gezi-parken».

Det är något alldeles speciellt med stora demonstrationer med människor från hela världen. Jag hoppas verkligen att de turkiska aktivisterna kände sig stärkta av uppslutningen. För min egen del förde det mig tillbaka till demonstrationerna under COP15 i Köpenhamn eller demonstrationerna i Rio de Janeiro under FN-toppmötet Rio+20. Kanske är det först när vi faktiskt tågar, skriker oss hesa och dansar tillsammans mot detta fossila vansinne som det går att förstå den riktiga styrkan i rörelsen.

När demonstrationen nådde torget där tal skulle hållas var vi först tvungna att gå igenom en smidig liten metalldetektor. Som den turkiska aktivisten Selçuk sade innan på frågan varför det var nödvändigt: «Äh, det är en polisstat.» Sedan kom vi in på det inspärrade torget och kunde lyssna till både tal och musik.

Hela denna sista dag på Global Power Shift avslutades med en lång lång båttur på Bosporen. Från demonstrationstorget till vattnet nedanför det tekniska universitetet. På båten var det konstant party party med dans och musik. Det som från början verkade vara en omöjlig möblering för ändamålet med långa bänkar av djurgårdsfärjestil visade sig fungera helt utmärkt som dansgolv. Inte minst möjliggjorde det festligheten att kunna klappa takten i taket. Så med takten från taktrumman som ekade ut över Bosporens mörka vatten och en övertrötthetens danslust avslutade vi Global Power Shift.

De som hade turen med sig fick även se ett par delfiner som hade den goda smaken att hoppa upp precis bredvid båten.

Detta var det sista inlägget om dagarna i Istanbul. Nu följer här rapporter från våra olika spår och lärdomar därifrån.

Vi ses i kampen!

/Alva

Dag 6 – Pressmeddelande

Idag är en viktig dag på Global Power Shift. Sprid gärna detta pressmeddelande till era presskontakter!

Tusentals människor från 100 länder i klimatprotest i Istanbul

Tusentals människor från över 100 länder – däribland Sverige – samlas idag på Istanbuls gator för att protestera mot den turkiska kolkrafts-expansionen. Obama och EU har tillsammans fört samtal med turkisk polis om att inte attackera demonstranterna.

Det kommer att bli en livlig, färggrann demonstration med människor från hela världen. Stämningen på plats är en av gemenskap och sammanhållning.

– Vi svenskar går med i demonstrationen av två skäl, berättar Olivia Linander från PUSH Sverige. Vi är här i solidaritet med de pågående turkiska protesterna, och samtidigt för att stå upp för klimatet. Vi vill stötta de organisationer som visar sitt land, Turkiet, att de borde välja en annan väg än den gamla, fossila, vägen. Kring varje kolkraftverk som byggs finns en turkisk motståndsrörelse.

De senaste veckornas oroligheter i Istanbul började med att människor samlades i parken intill Taksim-torget för att skydda ett antal träd som skulle huggas ner. Det som eskalerade i extremt polisvåld började alltså med en fredlig manifestation för miljön. (Se t.ex. artikeln “Turkey protests spread after violence in Istanbul over park demolition” i The Guardian: http://www.guardian.co.uk/world/2013/may/31/istanbul-protesters-violent-clashes-police)

– När vi besökte Taksim-torget häromdagen stod många människor fortfarande helt stilla på torget, i protest. Det är tydligt att protesterna inte kommer att sina, även om det inte längre syns på nyheterna, menar Olivia Linander som annars studerar i Skåne.

– Vi är här i Istanbul på en stor klimatsammankomst som heter Global Power Shift, säger Alva Snis Sigtryggsson, lärarstudent i Stockholm och vice ordförande i organisationen Fältbiologerna. Här samlas 500 unga klimatkämpar från runt om i världen.

Mötet i Istanbul kallas “Phase 1”. Därefter är tanken att den globala klimatrörelsen ska genomföra en välkoordinerad “Phase 2” av Global Power Shift.

– Det är då vi tillsammans, med hjälp av alla som vill vara med, mobiliserar för klimatet, berättar Alva Snis Sigtryggsson. Detta är en upptrappning inför en svensk och global klimatomställning.

För mer information och uppdateringar, följ bloggen www.gpssverige.wordpress.com.

På bloggen finns mer information om GPS och om teamet i Istanbul, som består av Olivia Linander (Tomelilla), Alva Snis Sigtryggsson (Stockholm), Johanna Lakso (Stockholm), Jannie Staffansson (Göteborg), Mattias Harr (Jokkmokk) och Lovisa Lundgren (Stockholm). Tillsammans representerar de ungdomsorganisationerna PUSH Sverige, Saminuorra och Fältbiologerna.

Kontaktuppgifter till det svenska GPS-teamet i Istanbul:

Olivia Linander (PUSH): olivia@pushverige.se, 0046738226906

Alva Snis Sigtryggsson (Fältbiologerna): alva.snis.sigtryggsson@faltbiologerna.se, 0046760535242

 

Bilder

De svenska deltagarna på plats i Istanbul:

IMG_2620

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Alva Snis Sigtryggsson:Alva Snis Sigtryggsson

Olivia Linander på plats på GPS i Istanbul:OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dag 5 – Fredag

Idag Är det Jag (Jannie) som fått äran att delge er information om våra upplevelser.

Tänkte börja med generella hälso-läget;

När jag vaknade i morse kände jag mig bakis. Bakis på information och intryck. Fysiskt är jag i tipp topp form, men psyket har förvandlats till en grönsak. Kaffe i mängder var botet.
Tur.

Medan det svenska teamet var på gemensamt möte med resten av konferensen i aulan hade Jag och Mattias en frukostdate med urfolksrepresentanter från Kanada (som sedan drogs ut på till en lunchdate). Vi utbytte information, strategier och ideér för hur man kan arbeta vidare mot gruvetableringar, vilket är på vår agenda. För mig var detta möte bland de viktigaste på GPS här i Istanbul. Det är så starkt att man kan relatera så lätt till andra urfolks känslor när det kommer till land, vatten, språk och traditioner. Svårt att försöka förklara det. Men kan tänka mig att det är lite som att vara utomlands under en lång tid och när du hittar en svensk så blir man så himla glad att få prata språket och om svenska traditioner etc.

Resten av dagen handlade för vår del om att fixa färdigt våra projekt med Creative Activism tracket. Jag vill stolt meddela att jag och Mattias kan ha byggt den fulaste maadteraahka (en samisk gudinna) någonsin.
Liknar mer en grod-inna (ja, jag bor i Göteborg).
Vi hängde runt i vårt underbara tea-house och gjorde tryck på t-shirts och flaggor. Teahouset är förövrigt likt ett litet sagoparadis, vars de bakar med solen, kokar the och har en egengjord ugn.
Idag är (likt andra dagar) stämningen väldigt härlig överlag och man märker att alla börjar komma varandra väldigt nära, vilket är superkul. Dessa människor är verkligen någonting extra!

1025303_10151701735710708_513226361_o

Gillar denna bilden förövrigt.

Dag 4 – ”Then you win”

När vi träffar de andra ländernas representanter i korridorer, klassrum och mat-köer utväxlar alla vänliga hälsningar – här är alla vänner. Flera människor har vi dessutom hunnit känna lite närmre. Kanske kontakter för framtida samarbeten, och vissa säkert vänner för livet!

Eftersom flera sessioner går parallellt, går vi i teamet ofta på olika sessioner, som handlar om våra olika intressen. Idag har vi varit på allt ifrån en panel om dagens ekonomiska system till ett samtal om hur vi hand om oss själva och varandra i vår gemensamma kamp. Det har målats banderoller och busats med hemlösa hundar. Vi har också, som en liten parantes, lyssnat till Christiana Figueres och Kumi Naidoo (!!!), som inledde dagen med var sitt tal.

Själva inledde vi dock dagen mycket tidigt, redan kl 7 då vi hade planerat in ett skandinaviskt frukostmöte – vi var en himla trevlig blandning människor från Danmark, Norge, Sverige och Finland.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Christiana

Christiana Figueres är huvudansvarig över FNs klimatförhandlingar: General Secretary i UNFCC (United Nations Framework on Climate Change). Hon är därför en kvinna med stor makt, som uppgav sig för att stå på vår sida (såklart) på scen idag.

Efter att ha gråtit en skvätt över sin dotters hotade framtid, pratade Christiana om tre punkter som hon anser är viktiga: Voice, choice och poise. Christiana är en empatisk människa med mycket goda intentioner. Hon har dock en annan synvinkel på saker och ting än många andra som arbetar med miljöfrågor. Något som förbryllade oss var punkten Choice, där hon argumenterade för konsumentmakt och att varor borde märkas utifrån hur mycket koldioxidutläpp de orsakat: Det ville hon att vi verkligen skulle kämpa för. Det perspektivet platsar inte riktigt på en konferens för aktivister, som hellre identifierar sig som medborgare än som konsumenter. Vi ser helst inte ser att ansvaret skjuts över på oss och våra val i butikshyllan, utan vill röja undan de perspektiv som döljer de större systematiska fel som ligger bakom problemen. En FN-topp som står och prata om konsumtion och att kampanja för varumärkning.. kändes ur mitt (Olivias) perspektiv rejält snett.

Poice var en mycket roligare punkt: Den handlar om att vi som kämpar för klimatet behöver förstå triangeln Policy, Technology och Finance. Vi ska förstå vad som ligger bakom allt, när du skrapar på ytan och gräver djupare: Vem som är vinnare och förlorare på olika strukturer i den här triangeln. Sedan uppmanade hon att slänga den ambitionen i papperskorgen i  tid: Vi behöver först ha förståelse, men sedan måste vi gå vidare och fortsätta kämpa, det får inte stanna i att vi sitter och grubblar.

Christiana talade om oss, våra barn och framtida generationer. Hon sa att vi måste ta ansvar för framtiden. Och hon sa något som tilltalar mitt (Olivias) personliga synsätt mycket starkt: Hon talade om det moraliska ansvaret vi har att kämpa för framtiden. “I know you are here because you have moral integrity.”

Kumi

Jag vill kort sammanfatta några korta nyckelcitat Kumi använde sig av. Kumi är generalsekreterare för Greenpeace, och han är väldigt vältalig och strategisk.

1. Martin Luther King talade om en dröm. Vi måste tala om våra drömmar – inte våra mardrömmar. Vi måste visionera och basunera ut våra förhoppningar om en fantastisk och helt annorlunda framtid – och inte tala alltför mycket om våra rädslor för hur framtiden skulle kunna gå åt skogen.

2. Ta ledarskapet. “Don’t take faith in those contaminated by experience”. Kumi syftade då på såväl sig själv och Christiana, som dagens alla makthavare. Som unga har vi en mycket viktig roll att fylla!

3. First they ignore you. Then they laugh at you. Then they fight you. Then you win. Vi är inte längre ignorerade. De skrattar inte längre åt oss. Vid det här laget kämpar de mot oss: Klimatskeptiker, fossilindustri och korrupta makthavare vässar naglarna och klöser allt vad de kan just nu. Det är bara att fortsätta stenhårt vidare: Then we win.

Svenska teamets organisering

Som nationellt team har vi fått höra från flera organisatörer att vi är mycket välorganiserade: Vi har denna blogg för att kommunicera med alla er där hemma som också är en tokviktig del av Global Power Shift. Vi har också skickat ut ett pressmeddelande till massor av svensk media för att nå ut med information om sammankomsten till så många som möjligt. Här är t.ex. en intervju med Jannie i P4: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5573534

OLYMPUS DIGITAL CAMERADessutom träffas vi i slutet av varje dag för att kunskapsdela. Det gör vi för att vi vill lära oss av varandra, och ta del av den kunskap som de andra fått under dagen: Tyvärr kan vi ju inte var och en vara överallt på samma gång… Igår blev det ryska teamet inspirerat av oss och satte sig i gräset på kvällen för att tala om dagen!! :)

Vår förhoppning är att det ska komma en uppdatering från varje skills track under veckan efter GPS. På så vis kan ni där hemma i detalj ta del av det vi lärt oss här! Ännu mer konkret och i detalj kommer vi att kunna sprida den kunskapen på Power Shift den 6-8 september.

Ett besök på Taksim-torget

Torsdagskvällen blev också vår första fria tid, och vi bestämde oss för att besöka Taksim-torget, platsen för sen senaste tidens enorma protester i Istanbul. Här kommer snart lite trevliga bilder, för er som är nyfikna på just den stad där GPS sker.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

GPS-crew har förklarat att det finns många skäl till varför vi är i just Istanbul. Turkiets ekonomi växer så det knakar, och håller på att bli en av världens största utsläppare. De bygger kolkraftverk för fullt, men varje kolkraftverksbygge möter stort motstånd. Vi är här för att sända en signal till Turkiet, och för att stötta och stärka den turkiska klimatrörelsen. Vi kommer att demonstrera tillsammans med kolkraftmoståndarna på lördag, då vi beräknas bli tusentals människor på gatan. Och oroa er inte, det är i en helt annan del av staden än Taksim.